En kvinna från Boxholm ringde oss i våras, hon hyr ett hus bredvid en ladugård och hade förra året blivit varse en katt med två ungar. Hon hade försökt få hjälp av en annan förening men de ville att hon skulle fånga dem själv vilket inte var möjligt.

I år 2020 så var ungarna ca 10 månader när hon hörde av sig till oss i April så lyckades vi fånga in då dräktiga Gullan och hennes bror Gullet.

I mitten av Juni, fick vi även in Gullans mamma Madame Flod och fem små syskon, de är nu placerade i ett annat stödhem.

Då Gullan inte ville vara ensam så hade Martina “sovit” på en madrass bredvid henne under natten.

Grant, George och Guido hade gått upp lite . Framåt em blev Grant svagare och somnade in i Martinas händer. Sorgligt då ungarna och Gullan kämpat så. Martina stödmatade de två andra då Gullan inte hade så mycket mjölk och natten blev återigen med Gullan och ungarna på golvet.

Hej alla som följer mig och mina ungar.

Hoppas ni haft det bra i värmen. Kan berätta att vi flyttade in i Martinas sovrum så hon också får sova mjukare.

Jag känner att något konstigt händer i min kropp o hinner inte med. Vill leka men har ont, ändå vill jag vara med mina ungar. Tack och lov så har jag min betjänt som hjälper mig ;). Det känns så bra och tryggt när hon är med och tar över matningen, kissa/bajsa av mina småttingar. Det blev lite mycket med kejsarsnitt, blir kastrerad och samtidigt ta hand om mina ungar. Men de går upp i vikt och väger idag 145 gram vardera. ❤

Idag vaknade stödhemsmatte vid 5.30 och tyckte att något var konstigt. Jag ville inte gå in till mina ungar. Så fort jag var inne hos de tuggade jag fradga. Martina tänkte inte så mycket så tidigt men fixade käk till de små. Under förmiddagen bäddade min betjänt om i boet och då provade vi igen om jag vill vara med de små, men nej, jag tuggade fradga igen. Tur att Martina har kunskap och medel att pyssla om mina bäbisar. Efter flera försök gav vi upp och ringde till veterinären som tog hand om oss i söndags. Veterinären tyckte vi skulle komma in för en undersökning. Väl på plats så kom vi fram att mjölken i mig har sinat och jag får jätte ont när de små dia annans var allt fint efter kejsarsnittet.

Nu lämnar jag tryggt över mina små bäbisar till Martina.

Hej där ute i värmen.

Idag var jag bara, värmen tar kål på mig. Skönt att inte ha några måsten för de lämnade jag över till stödmatte.

Det händer sååå mycket i min kropp

Ps: George och Guido mår bra. Martina tar väl hand om de och de ökar i vikten. George 175 g., Guido 170 g.

Värmen håller i sig också idag. Ingen matlust på grund av värmen,tur att vi har vatten o en skål med vätskeersättning.

Nu under kvällen så kom matlusten igen. Jag känner att det är snart är dags att söka mitt eget hem för alltid, helst tillsammans med min bror som alltid är vid min sida.

Skulle du vara intresserad av att adoptera oss så skicka ett mail till kontakt@foreningen9liv.se och skriv Gullan & Gullet i rubrikraden.

George och Guido mår utmärkt. De väcker inte mig varannan timme det får Martina ta .

Ps: George vägde idag 195 g och Guido 185 g. Så än går det bra för mina bäbisar. En lång väg kvar men mina tvåbenta gör allt som krävs.

Vill ni stödja uppväxten så blir vi bara glada . Mjölkersättning kostar en hel del och det går åt ganska mycket.

Donera mat – kattungar

Gullan här igen.

Jag mår utmärkt o har fått tillbaka styrkan o mammakänslor, tyvärr så har jag igen mjölk till mina två ungar . Guido mår mycket bra o går upp i vikt enligt plan.

Just det Guido är visst en Gina, var svårt att se i början. George mår inte så bra . Han har ont i magen (kolik) och har en lunginflammation. Tur att han blev röntgad idag. Han är ju så liten 2 veckor imorgon. Nu ska han får antibiotika o droppar mot sin gaskolik .

Snälla hjälp mig att hålla alla tassar/tummar att han klara sig, det var inte billigt att får reda på att George är sjuk .

Martina får inte mycket sömn nu men hon gör allt som står i hennes makt.

Gullan med en uppdatering: Nu var det ett tag sedan jag skrev här. Kan säga att det inte är lätt efter kejsarsnittet och mjölken försvann men jag har hjälpt till lite,med att tvätta och putsa mina ungar tills idag.

Nu lämnar jag helt över till stödmatte. Hon har ändå kämpat sen dess George fick lunginflammation . Det ser lite bättre ut men George vill inte gå upp i vikt som sin syster Gina.
Ni har väl inte missat att jag och min bror söker vårt hem för alltid. Vi är kastrerad, chippmärkta och vaccinerat.

Hej gott folk som har följt min blogg. Jag vill tacka alla .

Att jag kom in i tid till föreningen 9liv Östergötland utan de skulle jag o mina två ungar inte funnits.

Kan med glädje skriva att jag o min bror Gullet har hittat gemensamt vårt hem för alltid.

Sen vill jag påminna att snälla kastrera era katter!